Inspektion av byggplatsen

Lite kort, några bilder från byggplatsen. Jag åkte förbi i går eftermiddag. Känslan var densamma som när jag ser hus jag ritat på; allt är ungefärsom jag trodde det skulle bli, men det är alltid lite bättre i verkligheten. Jag gick och kollade löjliga smådetaljer, som tex att hörnplåten vid elementfasaden är småbucklig. Fönstrets övre kant stämmer inte helt med skarven på aluminiumfasaden. Men det är småpetitesser. En mycket fin detalj är att de har lyckats spara en rad med björkar.





Här kan du se arenan i 360 grader både in- och utvändigt.

Söndag i guds vackra natur

Orientering stod på schemat idag. Det gick sisådär. Jättefin natur, och faktiskt bättre orienteringsterräng än på länge. Fast...jag missade två kontroller ganska grovt, klassisk miss, när man fått upp flytet, så börjar man tänka på annat. Jag tänkte på jobbet, och då går det som det går. Min värste konkurrent var ganska taggad innan start. Jag fick stryk med sju minuter och var riktigt sur när jag kom i mål. Att det skall vara så svårt att slå min värste konkurrent.

Lite plåster på såren, jag har faktiskt skadat mig!

Efter tävling skärpte vi till oss och tog en promanad runt slottet Hovdala. Här får man inte köra bil.

Huset på bilden är från 1511. Det är ganska otroligt att hus kan stå så länge. Om de är ordentligt byggda.

De andra husen var prickiga. Byggda lite senare.


Största behållningen var den fantastiska blomsterträdgärden. Jag kan inte namnen på alla växterna men skall försöka med lite hjälp.
solhatt
lejongap (rött)
dahlia
zinnia
Till sist ett litet rött orangeri (numera utställningslokal).

Min reflektion efter besöket på Hovdala var att jag mycket väl skulle kunna leva som en prinsessa på ett slott. Tänk allt man kan ta för sig! Plocka bland blommor, slamma en mur, promenera bland äppelträden. Och sitta i orangeriet och läsa dikter eller måla en tavla. Hahaha!

Mord?

Igår vaknade jag av att det var skogröjning utanför mitt fönster. På mycket kort tid försvann ett av Råås vackraste träd. Jag hoppades i det längsta att det bara var fråga om toppning och gallring.

En jäääätte lång blomblogg

Jag är så fantastiskt lycklig för att jag har tagit blommornas rike till mig. Jag blev påhejad och pressad att plantera en hel del saker i våras av "vår växtexpert". Frö och jord kom som på bud och det var inte mycket annat att göra än att stoppa de små fröna i jorden. Sedan valde jag själv några frön som jag ville plantera. Jag tyckte det var "fake" att köpa färdiga växter och har nu hållt på med jord och frö ett tag . Visst, det har givit mig en massa god kryddning till mat, lägenheten svämmar just nu över av 26 st välmående basilikor. På balkongen finns persilja och gräslök. Och koriandern överlever trots taskigt klimat.

En storm som försökte "döda" mina solrosor, har övervunnits genom idog benspjälkning.
Så. De sista dagarna har jag känt lusten över lite prunkande, vackra blommor och därtill några vackra krukor. Det mesta hos mig hittills är ju "nyttigt" och praktiskt.
Var är skönheten? På väg till orientering idag såg jag en antikvitetsaffär, tänkte där kanske man kan köpa billiga blomkrukor. "Det får bli på vägen hem" -sa bilföraren. En skön knapp timme i skogen med karta, då är man liksom i form för njutning. Vi stannade till i Hörja på vägen hem, och det visade sig att det fanns hur mycket krukor som helst. Jag blev genast överens om priset, 70 kronor för 7 st blomkrukor samt 4 à la terracotta.




NU ville jag ha blommor! Munka Garden ligger perfekt på vägen hem. Jag går runt för första gången i mitt liv och väljer blommor som jag vill ha på min balkong! Jag ser allt fint som man kan spara till nästa gång men fastnar för några grå blad (som jag inte minns namnet på) som tillsammans med en rosa anemon


"
och en dianthus hybrid blir "lagom" för den sena årstiden. Jag inser att jag behöver någon färgklick, och det får bli en gul svärdlilja.
Samlar på mig nyttiga resurser i form av fler blomkruktor och fat. Samt mer blomjord.
Äntligen hemma! Action 1: häng nu upp din blomlåda Lena!


Det fixade jag lätt med mina supersnören!
Och sen var det bara att placera ut allt och njuta av det vackra.
Till sist tyckte jag att den överlevande solrosen förtjänade att bli utplacerad i solen på balkongen igen. Och då!

Då ser jag att det är en solros på väg... Jag är så lycklig! Jag kan nästan inte beskriva känslan. Jag har haft en riktigt lycklig söndag och det är så bra för hälsan OCH SJÄLVKÄNSLAN.
happy sunday

Min Ferrari

Färgen är röd, hästemblemet är gult.
jämför med denna bilden

Creme fraiche

Igår när jag lagade mina vanliga fredagsröra, där jag numera alltid tillsätter creme fraiche på slutet (inte så rädd för fett längre) blev resultatet att såsen "skärde" sig. "Aha - tänkte jag - Willys creme fraiche klarar inte kokning. Då är det bevisat, man skall inte köpa billigalternativ".

Humhum, det här skall jag blogga om. Så plockade jag fram mina burkar ur kylskåpet och märkte till min förfäran att Willlys creme fraiche var helt oöppnad. Däremot var Willys turkiska yoghurt öppnad. Så det blev tydligen middag igår kväll med turkisk yoghurt som SKAR sig. Att yoghurt inte klarar kokning, det är väl något som alla vet? Jag var nog trött igår kväll. Jag tror inte ens att jag gör provtest på Willys creme fraïche bara för att vara säker. Willys creme fraiche är säkert helt utmärkt att koka.

Voilá

Det är alltid lika kul med fest för då får man tillfälle att fixa till sig. Ny frisyr och snygg makeup kan göra underverk. Jag gillar det androgyna utseendet med kort pojkfrisyr.

Dagens hjälte i OS

Ara Abrahamian vann bronsmatchen efter att ha blivit feldömd i semifinalen. Så fort han fått sin medalj om halsen steg han av prispallen och lämnade medaljen i ringen. Jag gillar såna protester. När man har blivit djupt kränkt finns det inte längre någon glädje med en medalj.
Nu har jag dessutom lärt mig att hela brottnigsvärlden är en liten "maffia"-värld.
Puss för Abrahamian! Det ger mig själv styrka att det finns sådana som han.
Fortsättning följer om huruvida han får behålla sin medalj överhuvudtaget.

Glädje i regn

Jag gjorde en gång ett måleri som heter "glädje i regn". Tillblivelsen skedde för ca 3,5 år sedan. Idag, efter 1 vecka med ganska intensivt arbete, minimalt med sömn de tre sista nätterna, samt mycket ångest och grubbleri och nervositet inför dagens viktiga möten, sprack solen upp. Jag kände glädje i regn. Ursäkta mig för att jag är "workaholic", men just glädjen jag faktiskt upplever, som kommer i stunder, pga arbetet, är en stor drivkraft i mitt liv. Idag var jag glad, lugn och harmonisk när jag kom hem från jobb. Faktiskt första gången på 11 månader. Solen hade spruckit upp, samtidigt regnade det. Och jag kom att tänka på glädje i regn.

Idag

3,5 år sedan

Akutvård

Mina solrosor kanske har en chans att klara sig. Jag har nu spjälkat "benen" och installerat en kraftig stång i mitten.
Jag skall dock vänta med att ställa ut solrosen på balkongen. Där verkar precis vad som helst kunna hända.

don´t give up

Mina självsådda blommor, bla vallmo och solrosor, blev hårt åtgångna i måndagens storm. Jag blev lite smått chockad måste jag säga. Det blev lite för mycket just första dagen tillbaka på ett jobbigt jobb. Jag kom hem först 8 på kvällen och då kändes det för sent att sätta igång med livräddning. Sedan igår förstod jag att jag borde gjort något men då var jag inte hemma. Så först idag har jag tömt vatten från balkonglådan i toaletten, och stagat upp solrosorna. Kanske det finns hopp om att något överlever.
Å andra sidan, det som betyder mest är människor.
dont give up

Äntligen wordle

Efter lite problem med datorn i några dagar har jag äntligen lyckats göra mina Wordle-tester.
Jag ville testa poesi mot vetenskaplig prosa. Så blev resultatet:

Worlde-test på vetenskaplig summary


Worlde-test på dikten lines of passion

Jag är gasnka nöjd med testen.
I den vetenskapliga summaryn (sammanfattningen) är det faktiskt de konkreta orden, som bör framgå och upprepas pga syftet, som träder fram tydligt. I den sista, som är en dikt, visar orden mer en känsla av ett innehåll, som träder fram i komplexiteten av alla ord.
Jag har dessutom testat att göra en worlde-test på samma text flera gånger, och det visar sig att resultatet blir exakt varje gång.
Efter att ha skrivit både poesi och vetenskap så kan jag inte säga att jag tycker om det ena mer än det andra. Det handlar mer om det är emotion eller förnuftigt tänkande som styr ordet. Jag tycker det är bra med båda och man har behov för det ena eller det andra i olika faser av livet.