I'll be there

simes is coming!

I'll be there lite fult, men denna kanske funkar.

min sista blogg

Kära mina vänner. Jag vill meddela att jag idag gör mitt sista blogginlägg. Inte för att jag tycker det är tråkigt. Min enda anledning är att jag en gång för alla har tagit beslutet att ägna resten av mitt liv åt det som betyder något. Det som inte betyder något är att tro man måste följa modet varje vår, sommar och höst. Det betyder ingenting.
Eller att man måste följa varje orakels spådomar om vilket program som är bäst för oss "dumma", så att de "smådjävlarna" kan tjäna ännu mer pengar. Det betyder ingenting.
Att visa er andra att jag kan ta en fin bild eller skriva en klurig text betyder ingenting. Bilder och texter blir ju ständigt bättre med rymdålderns nya tidsbegrepp som snart börjar råda.
Av respekt för er alla, och särskilt dig Index, kommer jag låta denna sida ligga kvar som ett spöke i rymden. Men för mig minns jag inte ens längre.
Efter att Usain sprang i mål i går natt bad jag till Gud att min bästa vän skall överleva en natt till.
Om inte min vän hade överlevt den kallaste natten i vårt universum, då hade jag inte överlevt denna natt jag snart skall somna in i.
Med all respekt för datorer, jag bryr mig mest om människor, som jag kan se och känna som rå materia.
Min sorg är inte lika stor nu. Men min sorg för mänskligheten har en viss oro, som jag inte helt kan bli kvitt..

Surprise! Nästa gång jag dyker upp på etern, kommer det vara min egen hemsida.
Jag vet att en av mina drömmar i hela mitt liv, handlade om att möta en man som liknar Usain Bolt, just i pool-position. Detta kanske man skriva om...

How knows? Ialla fall inte jag.
Jag är ju bara människa.
Tack och på återseende!

24 timmar max avkoppling

Helgens aktivitet, 50-årskalas ute i skärgården.
Som vanligt när det är som bäst, bryr man sig inte om att fota, därför mina få bilder.

Färjan över till Ljusterö ca 50 km n om Stockholm, 2 färjor i skytteltrafik.

Somnar två gånger i mitt lånade blåa tält, det är ljust utanför.

Vaknar i båthuset! Ingen har lagt sig här, den bästa platsen av alla
Får en hel timme för mig själv i sjön innan de andra vaknat.
Sedan klipphoppning och mera bad och en massa SKRATT! Jag börjar förstå betydelsen av skratt i hälsosammanhang.
Deltagare på festen var en sån där härlig mix av människor (och hundar) som man nästan inte vill tro finns. Mycket australiensare och engelsmän, säkert mycket nyttigt för oss svenskar för de kommer med "relaxed barbeque tips" och "tons of humor". Precis vad jag behöver i mitt liv. Och hundarna Tania, Linus och Dante.
Tydligen har hela Ljusterös befolkning (de som inte var på festen) suttit i tandgnissel i natt för att bandet spelade som de gjorde. Ingen med hörorgan kunde låta bli att höra.
Mycket angemäm helg. Jag kan tänka mig andra sorters liv än att gå till kontoret varje måndag.

Semester dag två; det bidde blommor

Idag skulle jag äntligen sola och bada. Lite pinsamt när jag hoppade i då jag insåg att detta var sommarens första dopp. Lite solning blev det också. Men jag är egentligen för rastlös för att sola nu för tiden.
Innan dess, på väg till E 73 i Stuvsta (min x-sambo) för att ta en eller annan liten blomma från hennes trädgård, stötte jag på en underbart fin liten trädgårdshandel. Jag var en halvtimme tidigt, och då hinns det med nya upptäckter. Jag såg blomman direkt när jag körde in med bilen. Jag frågar damen som verkar jobba här -Ursäkta, kan jag få lite hjälp, vad heter denna? Dahlia, svarar damen. -Och den blommar i alla fall hela augusti? frågar jag, - Oh ja, den lever ända till frosten kommer. (Yes!). Mera; ett till gräs ville jag ha. Samt en rosa-grön sak som jag inte visste vad det var. -Och vad heter denna frågade jag igen? Japansk lönn. Åh intressant, svarar jag. Då säger vi så, jag tar två dahlior, ett gräs samt en japansk lönn.
-Åh, sa damen, det var snabba beslut.
E 73 kollade noga in mina nyligen inhandlade blommor. Dahlia, njae, det där blir nog för svårt...kommer du nog lära dig snart...typ toka...
E 73:s trädgård (som hon lämnar om 1 vecka) fick så förbli obestulen, och bli överlämnad till den nye köparen precis som den är idag.
Min balkong börjar komma i form!

Hos Stuvsta Trädgård (www.stuvstatradgard.se)

Hemma på min balkong, lika vackra

Mina nya vänner tillsammans med Pannas vänner.

besök

Idag kom Max, fyra månader gammal och hälsade på matte (min nya kollega) på jobb. Max kan göra "give me five" trots att han är en tung, knubbig bebis.
Bilden inte jättelyckad, men oj vad han var söt. Matte berättade att när han träffar andra hundar lägger han sig på rygg.

Andra bulldog-valpar, för att visa typen av varelse

Mer gräs på Sickla Udde

Jag gick ut och åt lördagsmiddag idag efter rekommendation av grannen; Medelhavspärlan två kvarter från där jag bor. Tyvärr var inte Kjelle Bergqvist där ikväll... Så på vägen hem tog jag en sväng om kajen. Här ligger en otroligt vacker trädgårdsplantering, instuvad mitt på kajen. Jag fortsätter förundras över denna stadsdel jag bor i, allt är så fint! Jag kommer nog inte vilja bo någon annanstans.

Det handlar bara om kärlek

...och redan innan vi fanns till var det någon som hade fattat detta.

Störtskur av tårar

...ja det blir inte vackrare än så här.
Hela min livssorg väller upp, jag ringer gamla mentorer (kvinnliga) och frågar vad fan är det vi håller på med?
Anledningen är att jag frågar mig själv; Lena varför viger du ditt liv åt så mycket skit? Varför har du inte gjort det du vet att du vill göra?
Idag känner jag stor sorg för mig själv, för det liv jag har tappat, för det liv jag själv hade velat leva.
Sincerely

View from a room

Fredag morgon. Det regnar. Det gör inget för det gör gott för det gröna på min balkong och min gård. Jag kan inte förstå att jag blivit "addicted" till grönt, men så är det!

Organiserat datorkaos?

Jag sitter på ett kontor med 120 användare. Nu under semestern är vi cirka 15 st. Söndag kväll hade jag planerat att jobba men det sket sig, min dator tappade programtillhörighet och allt verkade allmänt dåligt. Måndag morgon, på jobb 07:15 blir jag uppsnappad av Securitasvakt efter 5 minuter. Jag visste att jag inte hade slått på något larm, så jag var absolut inte i någon chock. Det visade sig att husets kylaggregat i serverrummet hade tatt semester. I princip kunde ingen arbeta tills fastighetsskötaren hade kommit och fixat kylan.
Onsdag cirka klockan 17 pajar våra datorer igen. Jag säger till nervösa medarbetare; "Detta ligger på en nivå över våra axlar, vi går hem nu. Jag ringer IT-ansvarig och hoppas någon kommer hit ikväll så vi kan jobba vidare." IT-ansvarig den manlige blir uppringd mitt i sin semester och tvingas ta till åtgärder. Någon jour-datakille är inne under kvällen och alla vi andra hoppas att allt funkar på morgonen.
Tidigt på jobb idag igen, lite nyfiken, kan vi jobba? Allt funkar. It-ansvarig, den manlige ringer mig och ställer mycket specifika frågor: "Vem var i konferensrummet igår eftermiddag?...Och när skedde brottet?" -Hm hm, svarar jag, det var möte, kanske de var uppkopplade, vänta jag skall fråga Fredrik. Fredrik, cad-it-expert och dessutom leverantör till oss i form av cad-utbildningar, har kopplat sig på något nätverk i konferensrummet och sabbat de flesta av servrarna. Visar det sig. Jag satt och småskrattade. " - Fredrik, du skall väl inte göra såna här saker? Är inte detta pinsamt, vår IT-ansvarige Lazlo lät grötig på rösten så jag antar han har suttit halva natten för att förstå var felet låg? Och så visar det sig att det är en expert som har dummat sig!"

Det här är kryddor som tillför mitt arbetsliv stora kvalitéer!

Och min konklusion är att allt med sociala medier handlar mycket om att längst där uppe måste någon ha superkoll på vad som händer när det bajsar till sig. Den mänskliga faktorn kan aldrig uteslutas.

Färgen lila förföljer mig - om kommunikationer

Jag läste en gång (flera gånger) Vassily Kandiskys underbara bok om det andliga i konsten Om det andliga i konsten, jag medger jag var ganska stor fan en tid. Där står det tydligt att lila är en färg för sörjande kvinnor, klär äldre damer, mm. Ungefär något sådant. Jag har alltid tänkt hua! om färgen lila, efter jag läste detta, även om jag också minns hur vi batikfärgade det mesta möjligt av kläder på 70-talet i nyanser av lila och cyklamen.
Så. Anno 2009. Jag, kvinna 43 år, har det senaste året införskaffat mig tre viktiga medel/ produkter i färgen LILA. Alla har färgen lila. Jag försöker nu berätta att dessa saker har kommit till mig utan att jag har valt dem, förutom den sista som jag idag KÖPTE på helt egen vilja och av lust; en lila skinnjacka!
Min första "deal" var en lila bil. Den kör jag med stolt huvud. Bilen är fin och fungerar, trots att den är lila. När man väljer pris väljer man inte alltid färg, och min bil är lila.

Min andra lila pryl är min nya mobiltelefon.
En supersnatchig funktionell jobbmobil. Historien bakom denna händelse är lång, men hör delvis hemma med min semesterrapportering. Så jag tar den här och nu. Lördag den 4:e juli, min första dag på min 1 vecka långa semster var inbokad för kajakpaddling runt Kungsholmen. När jag hade lagt min kajak på plats i vattnet och var på väg en sista gång nedför träbryggan GLED jag 15 cm på den sista hala träplankan. Jag fattade direkt att detta klarar jag inte utan att tappa balansen, så jag hoppade i plurret ganska vackert. Med min jobbmobil (med superkamera, ägnat att ta många fina bilder i kanalerna in mot Stockholm City). Mina kollegor sa att den kommer nog att torka fint och fungera igen, Superelisabeth sa att slå inte på den för tidigt för då kan det bli kortslutning. Jag var mest ledssn för att jag möjligen förlorade vackra bilder- - Jag slog på min mobil för tidigt - Mobilen var död. Söndag morgon fortfarande död. Action! Jag måste ha min jobbmobil i ordning; jag har ingen just nu? Vad gör jag. Ringer IT-ansvarig och HON säger, fixa en ny mobil och om SIM-kortet är paj så fixa dittan dattan, så fixar jag resten. Men fixa en ny mobil! Tänk er ett SIM-kort som inte har överlevt ett plurr. Det kan ju SIMma! SIM-kortet verkar dock ha överlevt fast det såg ganska rostigt ut.
Ok. Måndag, anlänt till Visby. Yes! Köpa en ny mobil som jag tycker om, yes! en NOKIA. Jag gillar knapparna och systemet på Nokia. Valde mycket omsorgsfullt ut en Nokia fold. Shysst! Hem till stugan bredvid en stor rauk. Telefonen är ok förutom att det är dålig nätkontakt. Efter två dagar märker jag att något är fel på min nya älskliga mobiltelefon. Ok! Tillbaka till Visby, reklamera min vara och säger att knappen mno6 ballar ur. Det går inte att använda. Jag får diagnosen DOD (dead on delivery) av den mycket hjälpsamma Expert-killen. Jag får komma tillbaka nästa dag med mina kvitton och få en ny mobiltelefon (naturligtvis glömde jag mina kvitton när jag körde hela vägen in till Visby).
Så tillbaka torsdag och lämnar min mobil och ber om en ny (pga DOD). Telefonen jag vill ha i svart utförande är slut, återstår densamma i LILA utförande. Jag bugar och tackar. Jaha! Så nu Lena har du en lila bil och lila jobbmobiltelefon. Häpp! Kan man gå i möten med en lila mobiltelefon, var min lilla fråga till mig själv. Jag var dessutom ledsen för jag hade hittat en fin bakgrundsbild till telefonen som visade bambu, nu var ju det kört. Då hittar jag en serie lila bakgrundsbilder som är verkligen lila; höstlöv, passionsfrukt mm, och det blev ju ganska snyggt till slut måste jag erkänna.
Så, nu dag 6 på min semester. Allt är ordnat. Jag börjar slappna av.


Så idag. Jag kunde inte motstå att åka tillbaka till en affär där jag hade sett en lila skinnjacka. Begreppet existerar nästan inte för mig. En LILA SKINNJACKA(!) kan man väl inte köpa? Men det gjorde jag idag. Priset var bekväma 70% rea. Det kan man nästan inte tacka nej till.
Så nu har jag tre lila stolta ägodelar. En lila bil, en lila mobiltelefon, och en lila skinnjacka.

Om man läser mer i andra andliga böcker så vet man att lila står för andlighet. Skit i dig Kandinsky! Jag börjar accepetera att jag gillar lila. Och jag känner mig inte som en sörjande kvinna just nu.:)

Mina nya älskliga växter

Jag blev jätteglad när jag kom hem från jobb idag. Växter, ja jättegärna, jättmånga! Gärna gräs och bambu. Ungefär så löd min beställning till syster-yster, som idag har varit ute på "heavy duties". Dessutom blev det en magnifik middag, kantareller och oxfilé.


Så här kan jag rapportera: Magnifikt, splendido, jag vill ha mer! Nu har vi ändå varit beskedliga, och inte alls inte gått över skaklarna.

Jag drömmer om gräs! Detta fantastiska levande väsen.

Lite närmare planen

Mina planer för semester (1 vecka, mestadels på Gotland) var ungefär att hinna måla bort en senapsgul och blodröd vägg i den nya lägenheten, för att kunna sätta upp hylla med med musikanläggning och älskade böcker; samt att införskaffa en balkong värdig namnet balkong med växter och så!
Inte så mycket har hänt...
I morse tog jag mig dock tid att måla en vägg. Nu är det möjligt att börja planera för uppsättning av hylla.


Blodrött är snart ett minne blott. Senapsgult är helt borta.



Och i morgon kommer syster-yster och råfixar lite växter till balkongen. Det finns mycket plats här att försköna med grönt.

Mina bambudrömmar får kanske vänta, men visionen om ett grönt ute-rum lever vidare.
Over and out. Back to duty.

Songs for friends

Vi är nu vänner. Och jag bjuder på en norsk favorit. Nils Petter Molvaer, norsk mycket duktig jazzmusiker. Två album vet jag om, Khmer och Solid Ether, spana in dem på spotify.
Först kom Nils Petter Molvaer och sedan kom Michael Jackson (det spelades ut i rymden vid Boule Berså). En avrundning på en fin kväll vid Danvikstulls "Boule och Berså". Ett riktgt mysigt "off" ställe att tillbringa en måndagkväll efter en veckas semester. Tack mina vänner.


Jag skall skicka musik till alla DLF:are och to-become DLF.
News! DLF:s; head in four music session 3-4 th of october.

Om att resa bort och komma hem

Två små sten-liv fick förra sommaren resa till fastlandet (och lämna Gotland) och bo hos Super Elisabeth i hennes vackra trädgård tillsammans med några till Gotlandskompisar. I våras började de gny lite och menade att de ville egentligen flytta hem till Gotland. I måndags fick de för andra gången i sitt liv åka färja; denna gången med destination Gotland. Sten-liven har funderat nu i några dagar om var de vill bo hemma på sitt fasta land Gotland.

"Vi vill inte bo vid ett fotbollsmål" sa Sten-liven


"Vi vill heller inte bo vid en traktor" sa Sten-liven

Det senaste dygnet har de sneglat upp mot hon, den största av alla, Jungfrun, och sakteliga har Sten-liven börjat bestämma sig. Vi vill till Jungrun.
Så här ståtlig och vacker är Jungfrun från långt håll.

Inget är självklart innan man slutligen bestämmer sig;
man kan bo hos Jugfrun på toppen,

man kan också bo vid hennes fötter.

Sten-liven har känt mycket innerligt innan de har bestämt sig.
De bor nu nede på stranden under Jungfrun och
DÄR! finns det en massa kompisar. Sten-liven vill vara anonyma och lyckliga.

En fluga välkomnar Sten-liv ett och vakar över Sten-Liv två.


Surprise! Snorulf morrade till på stranden under Jungfrun och sa: "Jag vill flytta till Super Elisabeths trädgård. Jag är modig!"
Här är Snorulf i all sin skönhet.

Vi skall alla hjälpa honom i hans integrering på fastlandet i stenraden med utsikt på fågelbadet. Må du finna lycka här Snorulf. Du är modig!

Thåström live

I väntan på Thåström


Blå himlen blues

Ibland får man uppleva saker man inte bett om. Vi hade stor inlämning idag (typ jättestor:mycket viktig:stora pengar:företagets framtid; fast bara ett första utkast dock). När jag sitter och säkerställer att vår leverans kommer ut, filer och annat äckligt som skall hanteras med 300% fokus, ringer cykelentreprenör Dennis (som jag köpte min cykel av) och inviterar mig till gratis gästentre på Thåströms 30-årsjubileumskonsert på Långholmen. Då hette bandet visst pop-stars.
Det klickade till i mitt huvud; Thåström, Imperiet, något jag lyssnade tex mycket på vintern jag jobbadee i Pyrenéerna, kanske var det 1985. Tackade ja, kände jag behövde något gott för själen, efter några så in i h-es tuffa veckor.
Ingen av oss som var på konserten hade pejling på vad vi skulle få höra. Björn, Dennis polare, tillika innehavare av gästkortentré för att han har gett bort sina dokumentärbilder på Thåström anno -79, som för övrigt visades i DN idag, fixade in oss övriga. De andra betalade 390 kr.
Det lät precis som jag minns! Jag hade ju självklart velat höra flera av mina favoriter, några framfördes. Thåström låter och ser ut precis som han gjorde för 25 år sedan.
Mina skrala bilder ovan.
Blå himlen blues for ever. eller Thåström i brynje
mer bilder

Sim

...sala bim, här står min nya cykel. En Crescent från tidigt sextiotal. En av killarna i veteranbilsklubben har som hobby att rusta upp gamla cyklar (och mopeder och motorcyklar). Och jag har nu inhandlat en i mina ögon fulvacker cykel. Inte mer buss till jobbet nu.
Det fanns en nästan oanvänd blå Crescent herrcykel, men den tycker han för mycket om för att orka sälja. Så jag fick en svart Crescent som kommer bli fin efter lite Autosolbehandling.

en vardag

...som vilken som helst.
På morgonen när jag väntar på bussen (jag ska fixa en hoj snart, lovar) tittar jag upp mot min gramme B. Jag vet att han har en hammock som står på hans balkong (min granne bor någonstans i den gula byggnadskroppen, själv bor jag längst ut till höger i bild i det vita huset).

Det finns bara ett ställe; här måste det vara!

Framåt eftermiddagen var det målgång i Volvo Ocean Race. Häftigt att se från första parkett inne från kontoret.

norrlands guld

Vad heter dessa blommor som finns på lite nordligare breddgrader?
Brorsan håller på att bygga ett hus, eller med hans egna ord, en sportstuga. Jag var rikigt imponerad av min brorsas företagsamhet. Stugan blir fin, och brorsan gör precis allting själv
Snart får den också ett modernt fungerande avloppssystem.