till en långväga resenär

...kommer här en liten bildkavalkad med julens favoriter.

i tomtens julverkstad


askungen


lady& lufsen


piff och puff & co

musdödare nr I

Julen tillbringades på landet i skogen. Mössen levde runt riktigt på nätterna, jag kände mig trygg i och med att katten låg på min mage. Ingen av oss orkade ladda musfällorna. Sista dagen tog jag mig i kragen och ställde in tre nyladdade fällor på vinden. Det blev en färsk mus inom en timme. Det var lite dålig utdelning, så jag tänkte "varför inte låta katten få inta sina riktiga jaktmarker". Han hade i flera dagar suttit utanför vindsdörren och längtat. Vi öppnade och släppte in katten. En kvart senare kom han ned med en mus i munnen som han släppte på mattan i vardagsrummet. Musen var inte död! Det blev stort kaos. Musen sprang och gömde sig bakom soffan, katten gick upp på vinden på ny jakt och panna och jag stod skräckslagna uppe på varsin säng. Efter mycket pirkande lyckades vi få ned katten igen, och visade honom hans ofullbordade offer. Snabbt var musen i Sokrates mun och han lattjade runt ett tag. Slängde musen fram och tillbaka mellan sina labbar. Musen måste fått hjärnskakning. Men han var död! Till två mattes belåtenhet.

snäll katt


mus på flykt med döden i vitögat


katt på jakt


död mus

this is a blog

This is a song spelades av The magic numbers på mejeriet i Lund i onsdags. Jag ville dela med mig av den fina sången. Kulturskribententen på Sydsvenskan var med i publiken. Det berättade Nina för mig, vår sekreterare. Jag tyckte han var tillräckligt Jesuslik för att få vara med på denna blogg.:)

frustrationen börjar släppa

I fyra veckors tid har jag haft en liten avkopplare; att göra pärlhalsband. Till min oerhörda förtret har jag inte lyckats följa anvisningarna till detta enkla pärlhalsband. Det har varit oerhört frustrerande. För mig betyder såna här aktiviteter avkoppling. Idag bestämde jag mig att nu måste pärlhalsband två bli färdigt. Och nu känns hela mitt liv så mycket bättre. Jag kan bocka av en tidigare ogjord aktivitet. Att inte slutföra saker har för mig inneburit en enorm stress denna höst, när jag aldrig blir färdig med något. Nu skall jag skriva mina julkort! Och jag borde nog börja förbereda min flytt om tre veckor...och så skall jag måla en tavla i jul. Och så skulle jag ladda mentalt med miljötänket på mitt kontor under mellandagarna. Och så skulle jag börja träna yoga. Men nu är pärlhalsbandet färdigt!

Färdig för jul/ nyårsfirande

Idag fick jag lite tid över. Skulle ikväll ha varit i Norge på julbord, men missade flyget tidigt i morse. Some shit happens! HUS ( min gamla firma )får klara sig utan mig. Jag hade satsat på stort, trött på mina gamla fina seondhand-äkta vara-klänningar. Varför inte en sockervadd? I eftermiddag fick jag tid att göra färdigt smycket som kröner ensemblen, en halvfärdig producerad produkt inköpt från panduro. Ett matchande smycke till min rosa sockerpuff. Detta räcker nog till nyårsafton.

Svart Lucia II

Den som vill läsa om Lucia; Lucia, the story
Mitt i högprojekterande tempo avbröt vi (de nyanställda) och sprang upp för klädombyte, manchetttillverkning och koncentration. Jag insåg att vi alls inte hade tränat en enda gång. Med två körsångare skulle väl det gå bra? Jag fick scenskräck, men denna gång var det bara kroppen som reagerade. Mitt ljus hoppade, mina ben skakade. Men att sjunga gick hur bra som helst.
Vår omskrivna text är för intern för att visas här. Blev mycket uppskattad. Däremot, denna sång är originaltext på Luciasången (vi sjöng istället en afrikansk variant). Vers fyra i den originala textversionen av Luciasången lyder:
"Trollsejd och mörkermakt
ljust du betvingar,
signade lågors makt
ljus åt oss bringar.
Stjärnor som leda oss
vägen att finna
bli dina klara bloss,
fagra prästinna"


Därav svarta tänder hos min kollega.
Jaja, det var en skön comeback till Sverige efter 13 år i Norge utan Luciafirande.

Svart lucia

I morgon är det luciadagen. Kontoret jag håller till på har som tradtion (efter ett år med dramatiska nyanztällningar) att de nyasnställda ordnar luciatåg. I årets kull finns häftiga människor som har letat upp mystiska omskrivna luciatexter och luciatexter på afrikanska. Vi bestämde oss för ett svart luciatåg. Uppmuntrade av redan vågade textförfattare skrev vi också om några av texterna, så att de satir-noir-aktigt drar fram de svåra dimensionerna i vårt dagliga värv. Vågar vi detta? Javisst, om man tror att chefen inte har humor har man ett desillusinorat omdöme om omvärlden. Det kommer mer text och bild i morgon efter utfört uppdrag...

Mer gris till jul?

Här en bild som får mitt hjärta att snörpa till. Jag är gammal avtvättad vegetarian, har pga publiktryck accepterat att åter äta kött. Dessutom verkar min kropp vara mer vänligt inställd till att tåla det svårsmälta köttet. Till middag i går: boeuf bourgignone. Idag såg jag levande får, och mindes fåren jag växte upp med och ofta åt till middag efteråt. Kött eller inte? För mig har det aldrig varit en jobbig moralisk fråga. Jag vet att människokroppen inte mår bra av att äta kött. Men jag har vikt mig. Och äter numera kött. Får som gris. För att inte vara jobbig. Så tänker jag i det mesta. Jag skall inte vara jobbig. Och då kan jag känna att jag håller på att tappa allt det som var jag. Jag visste ialla fall vem jag var när jag fortfarande var trotsig. Nu är jag en Svensson.

Mer jul

Mer Jul – Adolphson och Falk
Jag blev så otroligt nostalgisk. Fest igår kväll med kollegor. De har hus och barn och familj. Helt plötsligt kändes julen så viktig. Busiga pojkar som spiller rödvin på gästen Lena och älskar sin mamma. En anledning att göra jul!
Jag har försökt ge länk till SuperElisabeth. Men det är något konstigt där. Gå in på SuperElisabeth är här så kommer det en riktig julupplevelse.
Ingenting fuknar idag. Mina bilder har också försvunnit och visas bara som html-koder. Ähhh...Trött på detta. Bilden skall vara större.

Annorlunda julshopping

Idag skulle det inhandlas några julpresenter. Det gick inte så bra. Men med en kamera i handen söker man ovanliga situationer och upptäcker då ovanliga situationer. Man vågar komma ut ur sitt skal.
I shoppingcentret fanns det fullt fungerande bubbelpoolar uppställda på ett ställe. Barnen stod och hängde där, det såg ut som de värmde sina händer. Jag tänkte; fryser de så? eller är det vi vuxna som bävar för att blöta ned händerna. Jobbigt!

Utanför shoppingcentret mötte jag två gigantiska hundar. Efter att jag bett om lov att fotografera hundarna började ägeren berätta att den ena är från Skåne och har jobbat som livräddare, men är numera pensionerad för han lider av epilpesi. Den andra är från Norrland, tre år gammal och för ung för att jobba som livräddare. Hundrasen heter Landseer. Ganska ny uppfinning enligt hundlexikon.

Vovvarna var väldigt lugna och sköna. Antagligen så en riktig livräddare skall vara. Observera ägarens ben på första bilden. Detta är riktiga bjässar till hundar.

Hockeykväll

Bilkön in till Ängeholm Ishall

I studiesyfte ( jag ritar just nu ombyggnad av Ängelholms ishall som i framtiden kommer heta Rögle Arena) drog jag med en ivrig supporter på hockeymatch. Rögle mot Leksand. Mycket jobbigt att ta ställning till, morsan är dalkulla, farsan är skåning.
Men mest ville jag kolla in stämningen vid en hockeymatch, vad det är som gäller. Beethovens skräckkoncert (jag vet inte vad den heter) var väl det häftigaste. Ett lag har gjort mål. Man vaknar till. Ängelholms ishall ligger lite på vishan, jag hade svårt under matchen att föreställa mig att någon lyssnar på oss när vi pratar om vackra fasader. I kvällsmörkret handlar det enbart om ljuseffekter och lite trevliga rumsligheter runt de trånga läktarna. Detta blir min första vinter i Skåne. Att rita på en hockeyarena.


Lite småkymigt utanför


Rökeffekter när Rögle kommer in


Uppställning innan matchstart


En övegiven klubba, en spelare har fått ett slag i ansiktet och kastar sig in i avbytarbåset


Rögle leder 2-1


Publiken jublar

Spelarbyte. Spelarna slänger sig över sargen


I Rögleshopen kan man köpa sigenerad hockeyklubba. Jag tvekade eftersom jag inte kunde läsa Kenny Jönssons namn.

Det var en bekväm upplevelse att gå på hockeymatch. Jag gillade den täta stämningen, och förundrades över att spelarna är så elaka med varandra. De verkligen slåss när de kan. Tuffa män! Slutresultat 3 (hemma) -7 (borta). Tur vi drog i tid! Jobbigt med 4000 fans som är ledsna.

Stockholm på sitt bästa

;

...och sämsta.

snömodd i Vasastan

I helgen var vi inbjudna till julbord med huvudkontoret i Stockholm. I Skåne var det +8 grader varmt vid avfärd fredag eftermiddag, vid landning Arlanda var marken vit och det var minusgrader. Det blev några panikinköp under lördagen såsom ullbenvärmare samt omläggning av skovalet inför festen. High heeles lämnades på hotellet, stövlar fick duga.

Lördag morgon kom nästa kalldusch; jag fotade min väninnas dotter i aktivitet med gitarren och helt plötsligt är kamerabatteriet slut. Därmed sprack min dröm om en fin söndagsblogg.

Frida på gitarren

Lördag lunch hade jag träff med några kollegor, vi skulle diskutera hur vi kan hjälpa till att avstyra klimatförändringarna genom tjänsterna vi säljer som arkitekter. Vi har aldrig träffat varandra så för att göra vårt arbete lättare hade vi bestämt lunch på ett mysigt ställe, och det blev Moderna Museets restaurang på Skeppsholmen! På väg ut till Skeppsholmen minns jag ett barndomsminne när vi såg de märkliga surrealistiska statyerna utanför museet, att detta är mitt första minne av Stockholm. Efter det har jag bott och arbetat och studerat i Stockholm men har på något sätt helt glömt hur vacker staden är. Lördagens väder var strålande och helt plötsligt älskar jag Stockholm för dess skönhet. Går och nynnar på "Sockholm i mitt hjärta" på bron ut till Skeppsholmen. Hur töntigt som helst.

På väg till huvudkontoret där julbordet startar med "förfest" berättar taxichauffören för oss att Stockholmarna kan berätta hur de mår på internet, och med utgångpunkt i detta får Hötorgskraporna olika färg på kvällsbelysningen. Ikväll lördag är de ljust limegröna. Senare under kvällen skall vi på show på konserthuset (ritat av Ivar Tengbom (grundaren i kontoret) som ligger precis bredvid Hötorgskraporna.

Konserthuset och Hötorgskraporna

Vid slussen visar chauffören Sveriges första ljusreklam, Stomatol, och jag tänker; idag har jag lärt mig två nya saker. Ljussättning av Hötorgskraporna samt den första ljussatta reklamen. Det är bra. Och jag har haft en underbar stund på Skeppsholmen.

Stomatol reklam vid Slussen

Kvällen blir blandning av snabbmingel och en massa raska förflyttningar. Det är kanske så man är tillsammans i Stockholm? Vi landar till slut i en våning vid Stureplan där efterfesten tar vid. Sent om sider kommer dansen igång, och sen är jag riktigt nöjd. Showen var stjärnspäckad, men antagligen kommersiell och saknade en konstnärlig nerv. Sissela Kyle var konferencier (och mycket kul), Robbi Wells spelade, A Berglund spelade, några kända sångerskor sjöng (bra) och Maria Möller som jag lärt mig uppskatta i Babben & Co sjöngimiterade så jag tror baske mig hon var bättre än alla originalen. Men sammanhanget saknades. Några kollegor till mig tjurade och låtsassov eller satt och tittade in i en pelare för att visa att de inte tyckte att det var bra. Det tycker jag är ohyfsat uppträdande mot värden som har kostat på oss denna praktfulla kväll. För jovisst, det är hur tjusigt och trevligt som helst att få bli bjuden på en julfest. I Stockholm...

gryning på Råå

Det var så vackert i morse när jag gick genom parken till bussen. Trots att man är stressad hinner man stanna upp en minut och ta några kort. Karpe Diem! Jag har fått för mig att naturen runt Råå kommer ge mig många liknande upplevelser i framtiden. November har för mig alltid varit en favoritmånad. Det är månaden när allt befinner sig i ett fryst stilla tillstånd. Som är vackert med höstens sista ljus. Jo men visst, det är inget fel med november.

Fredag kväll

På väg hem från jobbet efter ännu en vecka med ganska tufft arbete. Efter jag fyllde 40 orkar jag inte längre jobba övertid. Efter jag kom hem från Norge har en normal arbetsdag vuxit från 7,5 timmar på jobb till 9 timmar på jobb. De första veckorna på jobb kämpade jag med att ta förmiddags- och eftermiddagsfika samt en timme lunch. Oerhört frusterande att kasta bort så mycket tid stunden man är på jobb. Nu "vågar" jag låta bli att gå på eftermiddagsfika. Ändå uppskattar jag att gå ut och käka lunch med kollegor. Men inte varje dag, det blir för frusterande för fokusen på arbetet. I sex veckor orkade jag vara 3 minuter före åtta på jobb, och då först. Sista veckorna har jag inte orkat längre med denna onödiga morgonstress. Det är många omställningar från det att jobba i Norge. I Norge fikar man inte, de två 15 minuters fikapauser samlar man ihop och får 30 minuters lunch. En halv timme kortare arbetstid, ger i slutändan en arbetsdag om 7,5 timmar effektiv tid, och 7,5 timmar tid på jobbet, och heltid.
9 till 16.30 = heltid i Norge. 9 till 18 = heltid i Sverige.
Jag vänjer mig nog.

hussepusse is back

Bang Olufsen tv:n där jag bor funkar inte. Tv-reparatören är här varannan vecka och lagar den. Efter två veckor fungerar den inte. I veckan har jag fått abstinens. Min jobblap har jag lyckats förstöra ljudkortet på, så den är vigd åt textens värld. Hussepusse (nyinköpt HP dator tidigare i år) har legat oupppackad nu i två månader. Nu har jag tjuvkopplat HussePusse till min hyresvärdinnas router och kör stereo, och utforskar nu svt.se:s alla web-tv-sändningar. Luuk har gått varm i kväll. Och det är bara så skönt...att se tv....

view from a room

rosor och manicklar förgyller vardagen


nial simes har ritat och täljt i trä

Livet efter lic...

..kan bli bra. Det gick bra att vara huvudperson för en dag. Största upplevelsen för mig som forskare var det två timmar långa förhöret. Någon har äntligen läst min bok och förstår! Och därtill ställer frågor så att jag måste koncentrera mig och verkligen TÄNKA. Förhöret var en underbar upplevelse. Fina lovord "nyskapande", "ett arbete som jag (opponent) har lärt mig av", "revolutionerande", "slår hål på myten".

Den finaste komplimangen under kvällens tacktal kom från Michael (examinator) som sa "tack Maria (opponent) för att du har förklarat för mig hur bra det här arbetet var. För det har jag själv inte förstått, fast jag har anat det."

examinator/professor Michael får en kram
Det blev en trevlig kväll tillsammans med vänner från när och fjärran. Jag myste mest.
Så till livet efter lic. Under dagen fick jag fyra jobberbjudande: förfågan om att bli adjungerad forskare (visstidsantställning), delta i integerad undervisning miljö-arkitektur-konstruktion-installation (våren 2009), delta i undervisning med konstläraren (våren 2008) samt slutligen börja jobba i Afrika. Yes! Allt! Ja tack! Får väl ta ett snack med chefen så småningom om att gå ned i tid....:-|



efterlängtad kamerapresent (se foto på blommor)


duktig opponent Maria