...ja det blir inte vackrare än så här.
Hela min livssorg väller upp, jag ringer gamla mentorer (kvinnliga) och frågar vad fan är det vi håller på med?
Anledningen är att jag frågar mig själv; Lena varför viger du ditt liv åt så mycket skit? Varför har du inte gjort det du vet att du vill göra?
Idag känner jag stor sorg för mig själv, för det liv jag har tappat, för det liv jag själv hade velat leva.
Sincerely
En het behandling
10 år sedan
7 kommentarer:
Inte lätt att kommentera, men jag vill ändå att du ska veta att jag känner med dig.
Jag känner också med dig. Lilla stumpan. Puss!
Jag ville nog inte ha kommentarer, jag ville bara våga blogga en sån här dag.
Tack mina vänner för kommentarer. Det hjälper!
Jag vet ju inte vad det är du vill göra, men är det för sent nu då? Det kan kanske komma ngt positivt ur dina sorger. Försök att inte fastna i det du är besviken på bara utan tänk även på det som du har att glädjas över.
Det är absolut inte för sent! Och jag vet vad jag vill göra. Måla, komma vidare i detta vidunderliga konstens rike, kanske skaffa en unge (inte livsviktigt), samt älska och leva med en annan människa!
Tack Vejbybo!
Skicka en kommentar