

...beställer jag en färd med Antonije ut till ön Vrnik dag 14 på Rugguggla Tour I. Den 5:e augusti. Antonije har dagen innan kört oss ut till ön och visat skulptören Lujo Lozicas hus med atelje och skulpturer. Året innan när jag var i Lumbarda och skrev på min lic, gick jag runt i Lumbarda och upptäckte stenhuggare och sjyssta små "tobecome atelier" liknande stenhus. Här är platsen att kläckas som skulptör. Att skulptera sten är en passion jag bär inom mig. Som ännu inte har fått se verklighetens ljus. När Antonije dagen innan berättar om den italienske skulptören Lujo vet jag redan att detta kan bli ett ödets sammanträffande. Fast jag försöker lägga konsten åt sidan i mitt liv, finns den alltid närvarande som "det riktiga livets" verkliga existens. Jag säger till att Antonije att nu får du köra ut mig till ön. Jag bara måste. Jag skall säga till Lujo att om han vill kan jag komma nästa sommar och vara hans asistent och få lära mig om stenhuggarkonsten. Jag känner ett visst ödesmättat moment. Jag vill inte för jag vet att om det går rätt kommer det ändra hela mitt liv. Antonije har varnat mig kvällen innan, sagt att Lujo har varit gift tre gångar, se upp Lena, så du inte blir hans nya fru.
Antonije kör mig med båt ut till Lujos residens, jag stiger iland och börjar ropa "hallå". En hund skäller och en äldre dam kommer ut på en balkong. Jag säger att jag är intresserad av Lujos arbete. "Lujo är i Korcula och kommer tillbaks senare" svarar damen. Damen är en riktig dam, pratar bara italienska, och jag kommer inte så långt med mina strävanden. Jag säger igen att jag bara är intresserad och kanske jag kan få en email-adress. Italienska damer i 55-årsåldern är duktiga på att laga mat, och servera män. Men kanske inte vet så mycket om internetvärlden. Jag går runt och smeker Lujos statyer som är under arbete. Sätter mig till slut på stenpiren och väntar på Pappa Ivan som skall hämta mig tillsammans med andra gäster som har varit på ön Gubavac under eftermiddagen. Jag frågar Ivan om konstnärens riktiga namn och tänker att Lujo var inte hemma när jag kom, jag har fått ett tecken. Jag skall inte bli stenhuggarassistent på ön Vrnic i Lumbarda på ön Korcula i Kroatien. Det känns ganska skönt...
En het behandling
10 år sedan

6 kommentarer:
Jag tycker också det känns ganska skönt. Kanske kan jag hitta någon sten åt dig att hugga i.
Hm...tror det räcker!...
Ja, det var nog inte meningen att du skulle bli stenhuggarassistent på ön Vrnic i Lumbarda på ön Korcula i Kroatien.
Den 55-åriga damen var kanske Lujo Lozicas nuvarande fru?
Vad sa då Ivan om konstnärens riktiga namn?
Konstnärens riktiga namn är Lujo Lozica, men det visste jag inte när jag var på ön. Och visst, damen var hans fru. En lite dum situation...javisst.
Vad gör ni uppe så tidigt? Elisabeth 04.11 och olena 06.36. Dessutom Elisabeths lediga dag, gick du aldrig och la dig? jag tror olena var nervös inför anställningsintervju och vaknade tidigt. Och hur det gick på intervjun? Det får olena berätta!
Jodå, jag gick och la mig. Vaknade tidigt, bara. Och gick upp ett tag. Mycket enklare och skönare att gå upp tidigt när man vet att man kan gå och lägga sig när man vill igen.
Det ska bli mycket spännande att höra hur det gick på intervjun.
Skicka en kommentar