rosor och manicklar förgyller vardagen
nial simes har ritat och täljt i trä
En het behandling
10 år sedan
tisdag 6 november 2007
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
bloggar jag läser
jag som skriver denna sidan
Min blogglista
6 kommentarer:
Trevligt. Man får hitta hitta på små sätt att (härda ut höll jag på att säga) förgylla vardagen, menar jag. Manicklarna är roliga, kanske kan vi spela någon gång?
Vi skall spela manicklar på fars dag.
Nu har jag läst lite i din bok. Gillade "Författarens inledning" om manickelallergin (s. 80). Kul och välbeskrivet om dessa, kanske inte de bästa av tider.
Jag dessutom tills nu näst intill glömt bort manicklarnas existens. Fast minnet väcktes snabbt till liv.
Åh, har du elisabeth också upplevt manicklar? Det är så få som vet om dom. Hur gjorde ni? spelade ni och vann varandras manicklar?
Manicklar for ever!
Japp, jag har också upplevt manicklar. Vi spelade också men jag minns inte att jag tyckte det var jättekul. Det jag tyckte var roligast var när jag hade en ny karta och fick "knäcka" loss manicklarna.
Oj oj, det var tider, det!
Skicka en kommentar