En vanlig dag åker jag med pendeln till centralen. Mellan Stuvsta och Älvsjö är det bara tidig morgon, alla är trötta, allt är "Kieslowski-gult".
Vid centralen byter jag till tunnelbanan grön linje till Slussen. Från spåret över Riddarfjärden ser jag Stadshuset, detta magnifika hus där varje års Nobelfest hålls. Någon gång, kanske 1989, fick jag gå på bal med NCC där, desserten serverades lika tjusigt som på Nobelfesten.
Före entréen till kontoret på Katarinavägen, en liten utblick mot Strömmen. Precis innanför entrén finns ett mysigt lunchställe, med en lika mysig ägare. Här blir det några snabba luncher i veckan...
Från min plats, långt inne i det JÄTTE stora kontoret har jag ändå en fantastisk utsikt. Jag gillar min arbetsplats stenhårt! 
Har man tur är det torsdag, och då får jag spela hockey. En utmaning för mig. Platsen är Vasaparken. Inga bra bilder, vill bara visa den intima atmosfären i det stora Stockholm. Nästan lite romantiskt. 
Till hockey hör kanadensare och ryssar. Jovisst, där kom ett gäng kanadensare och en ryss. Ryssen bryter på engelska precis så som man hört i alla filmer (tex. Bond). Den ena kanadensaren hatar jag hela matchen. Det är OMÖJLIGT att ta pucken från honom. Dessutom är han totalt inne i spelet hela tiden. Inget socialt myspys-snack. Jag är snabb på skridskorna men mina reflexer med klubban är inte de bästa. Sedan på en liten "afterwork" visar det sig att ryssen Maxim (som var trevlig på isen) reser till Kazakstan för jobb 1 år på lördag ): , och min hatade kanadensare Cornelius är en ganska social och trevlig typ :)
Hemma så måste jag beundra min nyinköpta utrustning. Skridskorna fungerade ypperligt, inget ont, gick att bromsa, åka fort och svänga. Hjälm och klubba får vara som det är. Trillade inte en enda gång!
En het behandling
10 år sedan
5 kommentarer:
Det låter så vackert och så ljuvligt i Stockholm när du beskriver det som du gör. Romantiskt och poetiskt.
Åh, vilka fina miljöer! Och vilken utsikt från kontoret!!
Ryssen åker till Kazakstan! Borats hemland!
Kul att läsa om din nuvarande vardag.
Måste var jättemysigt att spela utomhus i lampornas sken. Wow, vilken utsikt från arbetsplatsen!
Jo, men jag tycker faktiskt det är lite romantiskt och poetiskt.
Jag var så avundsjuk på Maxim. Jag inbillar mig att i Kazakstan sätter man sig på en häst och rider ut över en stäpp, i ca 7 timmar, så är man framme vid en tältbostad där man ordnar sig för kvällsmat och sömn.
Men möjligen hör den drömmen hemma i Mongoliet.
Stockholm håller i alla fall. Jag är supernöjd!
Låter jättemysigt!Kul att höra hur ni andra har det, även om jag knappt vet vilka ni är...!
Skicka en kommentar